Logopeden i skolan - Johanna Kristensson, Kärnhuset i Halmstad

En blogg om språk, läs- och skrivsvårigheter och digitala lärverktyg

  1. I Göteborg på Burgården anordnar Svenska Dyslexiföreningenden 13 november 2017 en utbildningsdag med fokus på matematiksvårigheter och dyskalkyli som en pedagogisk utmaning.

    Under en heldag kommer du att få lära dig mer om tidiga insatser, hur man kan tänka kring elever som presterar lågt i matematik samt vad som kan vara orsaker till detta.

    Föreläsare är bl.a. Görel Sterner (fil. lic. i pedagogiskt arbete och verksam vid Nationellt centrum för matematikutbildning), Jonas Walfridsson (logoped vid Danderyds sjukhus), Arne Engström (forskare i matematikdidatik) och Per-Olof (fil.dr. i matematikdidaktik) och Christine Bentley (fil. dr. i språkdidaktik).

    Anmälan görs via denna länk. Programmet hittar du nedan.


  2. Svenska Akademien har lanserat en ny sida på webben. Denna hittar du på http://svenska.se. På denna sida har du fri tillgång till inte mindre än tre ordböcker, SAOL, SO och SAOB.

    Unik rättstavningskontroll

    Unikt med denna sida är att du även kan söka på ord som du stavar fel på, då sökfunktionen innehåller Oribis rättstavningsmotor (samma som du hittar i t.ex. i programmet Stava Rex). Du kan alltså söka efter ordet schenrel och ändå få upp det korrekt stavade ordet generell i din söklista.

    I de flesta andra ordböcker du söker i måste du ha den exakta stavningen, men samarbetet mellan Svenska Akademien och Oribi gör det möjligt att söka upp ord, oavsett om du kan stava helt korrekt eller ej. Denna funktion gör det enklare för bl.a personer med läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi) samt personer med annat modersmål (ifall de har svårt med stavning på svenska) att hitta orden de söker efter. 


    Nedan följer en beskrivning av skillnaderna mellan de olika ordböckerna (som alla ger tillgång till Oribis rättstavningsmotor på sidan svenska.se).


    SAOL, eller Svenska Akademiens Ordlista, innehåller ca 126,000 ord. I denna ordlista får du främst information om hur olika ord kan böjas, t.ex. ordet , som kan böjas som gick, gått, gången mm. Ibland ges en liten ordförklaring och begränsade exempel.






    SO, eller Svensk Ordbok, innehåller ca 65000 ord och ger en mer ingående beskrivning av ordförrådet. T.ex. vid sökning av ordet får jag dels hur ordet kan böjas rent grammatiskt (som i SAOL), men också även ordförklaringar som: förflytta sig genom att växelvis flytta den ena foten fram­för den an­dra, som då hålls kvar mot under­laget.




    Ok, detta är en GAMMAL ordbok (i 34 band) med anor från 1500-talet och den beskriver vårt skriftspråk sedan dess. Den kan vara väldigt intressant  främst i forskningssammanhang när du vill se hur ord uttrycktes för länge sedan. Denna ordbok innehåller inte mindre än 500,000 uppslagsord. Om du slår upp ett ord som får du även upp gingo, gångit, gångande mm.


  3. I iOS 11, den senaste uppdateringen för iPad 2017, finns en ny fiffig funktion som gör det busenkelt att göra en skärminspelning av det som händer på din iPad. Nu behövs inga externa datorprogram, utan du gör allt i iPaden.

    Funktionen är särskilt bra för dig som enkelt vill göra en instruktionsfilm av t.ex. hur en app fungerar eller hur du gör olika inställningar på iPaden. I nuläget funkar skärminspelningen bara på iPad och inte på iPhone. 

    Gör så här
    1. Svep uppåt från nedre delen av skärmen för att hamna i iPadens Kontrollcenter. Här finns nu en ny knapp som är en inspelningsknapp.


    2. Du kan klicka snabbt direkt på knappen för att starta inspelningen eller så kan du hålla in den. Om du håller in den får du upp detta menyval. I denna vy kan du välja vilken mikrofoninställning du önskar. Vill du att ljudupptagningen ska komma från iPaden ska du välja Mikrofonljud - Av. Då kommer inspelningen innehålla ljud som kommer från olika appar etc. Om du istället vill lägga på en voice over och prata själv så väljer du Mikrofonljud - På (som visas i bilden nedan).


    3. Efter att du har klickat på Starta inspelning, så räknar iPaden ner från 3-2-1. Nu spelas allt du gör på iPaden in. Så här ser en skärminspelning ut (se filmen nedan). 


    4. För att stoppa inspelningen klickar du på den röda listen längst upp (som visar att har en inspelning igång). Du kan även stoppa via Kontrollcenter. Klicka på Stoppa för att avsluta din inspelning.


    5. Din inspelning lägger sig som en video in din kamerarulle (Bilder).








  4. Dyslexiförbundets årliga dysleximässa hålls i år den 20-21 oktober på Högskolan i Gävle. Under dagarna bjuds du på flertalet intressanta föreläsningar och workshopar samt en stor utställning med olika förlag, företag och föreningar.

    Några av de inbjudna föreläsarna i år är Idor Svensson (forskare vid Linnéuniveritetet), Susanna Cederquist (En bild av dyslexi) och Hampus Hedström (YouTuber som berättar om sin dyslexi) och många fler.

    Entrén är 200 kr och det behövs ingen föranmälan. Medlemmar går in gratis.

    Nedan hittar du programmet för både fredagen och lördagen.

     
  5. Dyslexiförbundet har gett ut en liten animerad film (se nedan) så här inför skolstart om hur det är att ha dyslexi. Filmen visar på hur du har alla möjligheter i världen, oavsett om du har lätt med läsning och skrivning eller inte. Det finns olika vägar att tillägna sig läsning och skriftspråket, som är lika mycket värda som de mer traditionella sätten att ta sig an text. 

    Samma kognitiva processer används även om du t.ex läser med "öronen", dvs. lyssnar dig till en text än om du läser med ögonen. Det är dags att vi slutar värdera läsning med "ögonen" högre och finare. Det viktiga är att eleverna lär sig hantera textinnehåll, dvs. lär sig dra slutsatser, förutspå händelser, relatera texter till sig själva och utvidgar sin omvärld med hjälp av olika texter, oavsett HUR texten konsumeras (med ögon eller med öron eller via andra kanaler).  Vi strävar hela tiden att skapa en tillgänglig lärmiljö för fler elever. Detta utan att kalla det för extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ska göra detta naturligt i varje klassrum.

    För de elever som har stora svårigheter att avkoda en text, t.ex. pga. dyslexi gäller det att vi har en stor beredskap på skolan från början. Det duger inte att introducera olika alternativa verktyg efter att en elev redan har misslyckats. Detta måste gå hand i hand med sedvanlig läsinlärning (som givetvis också är av stor vikt). Det är alla elevers rätt, sett till både skollag och läroplan.