• Forskning

Forskning inom Lärande

Svenska hjärnforskareTorkel Klingberg och Agneta Herlitz berättar senaste forskning om inlärning. Arbetsminnet behövs för att hålla reda på vad vi håller på med och vad vi ska göra. Långtidsminnet är där minnen "klistrar sig fast".
För att man ska lära sig bättre är det bra att :

  • ha ett intresse och förkunskaper om det man ska lära
  • veta varför man lär sig och till vilken nytta  
  • testa kunskaper vid upprepade tillfällen
  • säga saker högt, svara på frågor och få användning av det man ska lära
  • ju fler gånger man säger en sak desto lättare är det att kunna plocka fram sina minnen
  • träna arbetsminnet med krävande uppgifter.

Hjärnforskare vill att skolan tänker om - Artikel med Torkel Klingberg (DN 110331)

Flerspråkiga barn har bättre arbetsminne (2013) Så skriver Språktidningen i en artikel och hänvisar till en forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology. Den som är flerspråkig klarar lättare av både läsförståelse och huvudräkning. Flerspråkiga barn är ofta också mer stresståliga. Ju knepigare uppgift desto större fördel för den flerspråkiga, visar studien.

Trevor DolanVad har framgångsrika skolor gemensamt? Forskaren Trevor Dolan föreläste på NTA Stockholm och delar med sig av sin topplista.

Intelligens, motivation och belöning
I film del 2 berättar han om vad vi bör tänka på när vi vill att barnen ska lyckas.

 UR - Vad vet vi om dyskalkyli (2011)
Ett program i UR-Samtiden i en serie om matematik 

Lusten att förstå, Peter Gärdenfors (2010) petergardenfors
I en intervju med Gabriella Ahlström diskuterar Peter Gärdenfors vad lärande är, hur förståelse skapas och vilka processer i hjärnan som har betydelse i sammanhanget. Han tar också upp teknikstött lärande, lek, berättelse och olika former av visualisering. Tillgänglig t o m nov 2013.

Forskning inom NPF-området

Flickor med autism och ADHD (2010-09-06) Svenny Kopp, barnpsykiatriker, har i sin avhandling visat att väldigt få flickor diagnostiseras för sina kamrat- och inlärningssvårigheter. 80% av flickorna med Autism har också ADHD och hälften av dem har läs- och skrivsvårigheter. Lyssna på en intervju med Svenny Kopp på Sveriges Radio

God självkänsla minskar ADHD-symptom (2009-11-02) Tobias Edbom, disputerad sjuksköterska, visar att ett gott självförtroende och en känsla av att förstå sitt sammanhang kan motverka utvecklingen av ADHD. Eftersom känslan av sammanhang är så central är det viktigt att eleverna upplever skolan som begriplig, meningsfull och hanterbar. Se Tobias föreläsning i UR-play.

Psykosomatiska symptom, mobbning och prediktorer för barn med ADHD (2009-05-04) Kirsten Holmberg, barnneurolog, har i sin forskning sett samarbete gagnar barn med ADHD, eftersom de löper större risk att utveckla psykosomatiska besvär och inblandas i mobbning, än barn utan ADHD.

Tidsuppfattning hos barn med och utan funktionshinder (2009-02-23) Gunnel Janeslätt - många barn kan inte lära sig klockan, andra kan avläsa klockan men ändå inte använda sig av den information klockan ger för att hantera sin tid i sin vardag

Anna-Lena Ljusberg, doktor i filosofi, har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp. Hon ser att eleverna tar på sig skulden för att de inte passar in i skolan.

Lottie Lofors-Nyblom, lektor i pedagogik, såg att kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan, vänskap var viktigare än kunskap. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon. L

Språk och kommunikationsproblem hos barn (2007-03-20) Barbro Bruce såg hur viktigt det är att kunna förstå och göra sig förstådd i tal och skrift. Detta är nyckeln till hur man klarar sig och trivs både i skolan och med sina kamrater. Slutsatsen är att konsten att samtala - att lyssna, förstå och uttrycka sig - både är problemet och behandlingsformen.

Heterogenitet hos barn med ADHD (2008-12-17) Cecilia Wåhlstedt, psykolog, hittade inte någon minsta gemensam nämnare hos barn med ADHD. Många av dessa barn har kognitiva brister, men inte alla.

Skriv utE-post

Forskningsresultat

Här samlar vi forskningsresultat. Bidra genom att göra ett inlägg längst ned på webbsidan.

Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning - Marie Nordmark visar i sin avhandlin hur elevers skrivande förändrats när de skriver på dator och hur det sociala nätverket i klassrummet och på nätet påverkar deras skrivande.

Barns aktivitet med datorplattor i förskolan - Malin Nilsens Licentiatuppsats 2014-09-05 - Om datorplattan som pedagogiskt redskap i förskolan.

En elev – en dator, Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan, Håkan Fleischer 2013. Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, kallad en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. 

The use of interventions for promoting reading devolpment among struggling readers. Kombinerad datorstödd träning främjar god läsutveckling Linda Fälth 2013. Avhandlingen bygger på en jämförelse mellan traditionell specialundervisning och datorstödd träning. Det visade sig att intensiv datorstödd träning ger mest effekt. Se artikel om forskningen från 2011.

Improving litteracy skills through learning av Annika Agélli Genlott och Åke Grönlund 2013. En studie gjord i Sollentuna visar att Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning.

Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet: Implementering och användning av it i klassrummet, magisteruppsats av Tord Söderqvist 2012. Kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

Smartphone som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter, (en magisteruppsats 120907).

En-till-en redan från start, en rapport från lärarutbildningen Högskolan väst, visar att den undersökta elevgruppen skriver mer med dator.  

Focus Pocus, Australisk forskning om hur dataspelet förbättrar impulskontrollen, minnet, uppmärksamheten och avslappning hos barn med ADHD.

Elevens lust att förstå - en bortglömd drivkraft 110913
Teknikstött lärande kan öka elevernas motivation, det kan användas för att visa komplicerade processer och på så vis bidra till djupare förstelsekunskaper. Det hävdar kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Men det förutsätter att skolan organiserar undervisningen på ett framsynt sätt.

Datorn ger elever bättre självförtroende 110818
Jane Brodin, professor emerita, Stockholms universitet säger: - Egentligen spelar det ingen större roll om en elev har ett rörelsehinder, ett intellektuellt funktionshinder eller neuropsykiatriska problem. De kan alla dra nytta av IKT och dess möjligheter både för att söka information, att lära ord och begrepp, att skriva små berättelser, att göra anteckningar i skolan, att göra läxor, för språkträning och för att kommunicera med varandra. /.../ Samtidigt vill jag nämna att datorn endast är ett redskap till inkludering och man får inte ha en övertro på vad datorn kan göra.

Språkstörning - en pedagogisk utmaning (110621)
Gun Niklasson skriver i sin magisteruppsats om pedagogiska utmaningar vi stöter på i arbetet med språkstörningar, men också om möjliggörande arbetssätt i en inkluderande undervisning.

SPSMs utvärdering av Skoldatatek
Utvärderingen visar att satsningen på skoldatatek har haft en positiv påverkan på elevernas måluppfyllelse. Mest framgångsrika har de kommuner varit som satsat på utbildning i kombination med tillgång till alternativa verktyg och teknisk support. Ett proaktivt arbete där Skoldatatek skapar möjligheter är att föredra. Retroaktiva insatser behövs, men vi ska jobba för att de inte behövs.

 

Skriv utE-post