Skoldatatek

"Kryp uppför trappan! Du får en rullstol när du kommer upp."
Så skulle ingen säga till elever med rörelsehinder.

Men för den som har ett läshandikapp är det ingen självklarhet att få hjälpmedel i grundskolan. I en modern skola borde assisterande teknik vara en självklarhet. Att inte använda sådana hjälpmedel är diskriminering och ytterst en demokratifråga, skriver Helena Bross och Ulla Föhrer.

Trots alla datorer och andra hjälpmedel som finns - och trots att det i dag går att köpa ljudböcker i varje bokhandel - är det inte självklart att grundskoleelever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får hjälp. Det är inte ovanligt att elever knäcks innan hjälpen kommer och många begåvade ungdomar med läsproblem når aldrig högre studier.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är en funktionsnedsättning, men många elever får tillgång till hjälpmedel alldeles för sent. Utan förutsättningar, tvingas de sitta av sin skoltid under psykiskt lidande. Det här är inte bara en katastrof för den enskilda eleven utan också ett samhällsekonomiskt slöseri.

LÄS HELA  ARTIKEL på DN.se Debatt

Helenas och Ullas förslag på hur vi ska handikappanpassa skolan, så att elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter får en vettig chans.

• bokstavsinlärningen och den första skrivningen kan ske med hjälp av datorer.
• att skriva på tangentbord med rätt fingersättning hjälper (det visste man redan på 60-talet)
• anpassa texterna så att eleverna har en chans att  klara av dem
• använd ljudböcker så att fler kan lyckas
• ta hänsyn till elevers olika behov och ge stöd om det behövs
• ge muntliga prov och längre tid ifall det behövs
• ge anteckningsstöd och se till att eleverna får tillgång till "anteckningar från tavlan"
• tillhandahåll hjälpmedel, assisterande teknik, så att eleverna lyckas!