Skoldatatek

Alla väljare - lättläst om valet. Här finns intervjuer med alla partiledarna och lättläsa texter om demokrati och om valet. En bra webbplats för alla som vill hitta tillgängliga texter.
www.allavaljare.se

I EU-projektet "Unlimited learning" kommer elever från Mölndal att samarbeta med elever från Turkiet. Digital kompetens är en av EU:s nyckelkompetenser. Projektet ligger i linje med förvaltningens ambition att skapa de bästa förutsättningar för barnens lärande.

Barn och elever i Europa ska få en bra utbildning och start i livet oavsett om man bor i Mölndal eller Giresun.

- Digital kompetens är en naturlig del för de flesta unga i Europa och vi ser med spänning framemot vad våra elever och lärare kommer fram till kring lärande när de får möjlighet att använda den senaste tekniken som iPads i skolan, säger Ing-Marie Rundvall, förvaltningschef Barnomsorg och Utbildning

Läs mer om satsningen på Mölndals egna sidor

Fakta EU-projekt Unlimited Learning

* Partnerregion 1 Sverige: Barnomsorgs- och utbildningsförvaltning (BoU) Mölndals stad, Krokslättskola, Sörgårdsskolan, Toltorpsförskola, Svejserdalens förskola, Utbildningsföretaget Lars Askengren & Co
* Partnerregion 2, Turkiet: Turkiska regionala utbildningsdepartementet i Giresun, Milli Egitim Mudurlugu (MEM) med lokala partners som består av förskola, grundskola och vuxenutbildning.
* EU-bidrag 90 000 euro inom programmet för livslångt lärande, Comenius Regio partnerskap
* Projektet genomförs augusti 2010- juli 2012
* Målgrupp: Både chefer/rektorer, lärare och elever ska delta i olika former inom projektet.

Vad säger de olika partierna om specialpedagogik och IT / IKT-verktyg?

Skriv en kommentar om du vet, snälla du.

Skolverkets studie "Risk för IG" visar att många av de elever som riskerar IG, inte har fått de stöd de behöver. Ansvaret läggs på eleven själv att själv ta initiativ till att söka upp den stödundervisning som erbjuds.
"Tyvärr kommer inte alltid de som behöver", säger en av de intervjuade rektorerna.
Att elever inte har fått stöd beror oftast, enligt studien, på att de inte kommer till stödundervisningen.

Karolina Österlind, projektledare för studien, har i samtalen med rektorerna märkt en osäkerhet kring vilket ansvar skolan har när eleven inte är motiverad. Hon säger (utdrag från Skolverkets artikel):

-  Skolan ställer krav på att eleverna själva ska ansvara för att gå på stödundervisningen även om eleverna är i behov av att utveckla sin förmåga att ta ansvar.
- Skolan har ansvar både för att främja elevers motivation och för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. Det innebär mer än att bara ställa krav på ansvarstagande.
- Skolan ska uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera.

- Hälften av skolorna har inte rutiner för att utvärdera enskilda elever, det i sig skulle kunna vara en indikation på hur väl stödet fungerar.
- Det ställs för höga krav på att eleverna ska söka upp stödet själva. Om eleven saknar motivation finns det stor risk att eleven inte kommer till stödundervisningen
- När man ska anpassa verksamheten är det viktigt med en dialog snarare än pekpinnar. Eleverna måste själva förstå vad som förväntas av dem och vad skolan kan stötta dem med.

Öppen stödundervisning
Om alla är välkomna att delta i stödundervisningen kan skolan lyckat locka elever som annars känner sig utpekade. En fungerande mentorsroll lyftes också i studien.

Läs Skolverkets artikel
http://www.skolverket.se/sb/d/1707/a/20923

::::::::::::::::::::::::::::::::

Ett gott exempel att nämna i sammanhanget
Pluggerian i Kiruna är ett exempel på en fungerande öppen stödundervisning.
Läs om Pluggerian i en artikel på Skoldatatek.se 
eller på deras webbplats (klicka på bilden nedan)

På Skoldatateket i Falkenberg jobbar specialpedagogen Kenneth Jönsson. Han vet vad som behövs för att få bokstäverna att hamna på rätt plats. Ett hundratal elever i grundskolan och gymnasiet har fått låna utrustning som hjälper dem i skolarbetet.

När läraren känner att en elev har läs- eller skrivproblem blir Kenneth Jönsson inkopplad. Tillsammans med eleven och hans föräldrar testar de fram det hjäpmedel som passar bäst. Därefter får eleven låna utrustningen i några veckor för att känna hur den fungerar. Om allt fungerar som det ska köper skolan in utrustningen som behövs.

I år kommer åk 7-9 vara med i En-till en-projektet, det vill säga de kommer att ha egna bärbara datorer. Talsyntes finns på samtliga datorer. Det är bra för då kan eleverna få lässtöd när texter på datorskärmen även blir upplästa.

Talsyntes är en stor hjälp för den som har svårt att läsa, säger Kenneth Jönsson i en artikel i Hallands Nyheter 16 augusti.

Läs hela artikeln Bokstäverna hamnar rätt med Kenneths hjälp 

Läs också om Felix som inte har ont i magen längre inför skolstarten 

I Umeå får alla elever som börjar på kommunala gymnasieskolor en egen bärbar dator. För lärare och elever innebär det utmaningar och möjligheter.

Den första gruppen elever fick sina datorer 2006 och hösten 2010 nås målet då alla elever i de kommunala gymnasieskolorna har en egen bärbara dator.

Två specialpedagoger i Eskilstuna har som examensamensarbete gjort en jämförande analys mellan Skoldatatekets verksamhet - utbud och skolpersonalens behov - efterfrågan.

De två specialpedagogerna heter Ann-Charlotte Dahlström & Cecilia Taléus Brokvist och de har gjort sitt arbete vid Umeå Universitet.
SKOLDATATEK & IKT
En möjlig väg för att nå visionen om en skola för alla?

I diskussionen skriver de:
Vi tycker att Skoldatateket är en tillgång och en mycket bra resurs för kommunens skolor.
Verksamheten är ett komplement för skolorna, dit personalen kan komma för att höja sin
kompetens om IKT och specialpedagogiskt stöd.
....
Vår enkätundersökning bekräftar den tidigare forskningen som säger att tilltron på IKT som
alternativt verktyg är stor bland pedagoger, men för att det ska användas i undervisningen
krävs kunskap, tid, ekonomiska resurser, bättre teknisk utrustning och support
....
Vi tror att Skoldatateket och IKT som ett alternativt verktyg är en möjlig väg för att öka elevers
självförtroende och motivation, vilket kan bidra till att eleverna uppnår både egna och
nationella mål. Det kan leda till att eleverna, i en skola för alla, blir bättre rustade för de krav
som ställs i det moderna västerländska informationssamhället. Vi önskar att vår rapport kan
bidra till att kommunens elever som är i läs- och skrivsvårigheter, i framtiden får den hjälp
och det stöd de har rätt till.

Skoldatateken verkar för att elever ska få tillgång till inkluderande lärverktyg. Datorn är ett både inkluderande och tidsenligt verktyg. Stora och små kan med datorstöd utveckla sitt skrivande och läsande.

Runt om i svenska klassrum vågar fler och fler låta formandet av bokstäver vänta till förmån för ett skrivande och språkande med datorn som verktyg. På skrivasigtilllasning.se hittar du länkar till några av dessa skolor, till media, allmän information och till Arne Trageton som beskrivit modellen i sin bok "Att skriva sig till läsning"

Erica Lövgren, Guldäpplevinnare 2010, har under många år arbetat efter metoden. I sin bok Med datorn som skrivverktyg beskriver hon hur hon har gått till väga. Hon har deltagit i Piteås ASL-projekt (se länken). I sin egen blogg Klurigt, lurigt och roligt i skolan skriver hon ofta om skolarbetet.

Det var Arne Trageton som under tidigt 2000-tal gjorde metoden känd. Hans forskning visade att de barn som skriver sig till läsning får ett rikare språk, skriver längre texter och med vackrare skrivstil när de sedan väl börjar skriva för hand. Det goda resultatet har inspirerat många lärare att själva börja använda metoden. Tragetons bok, utgiven 2005, presenterar en ny syn på den första läs- och skrivinlärningen. Tala, lyssna, skriva och läsa kopplas tätare samman med datorn som centralt verktyg. Se Arne Trageton i ett inslag från Västnytt

Joachim Thornström, Ystad, skriver "Skriva sig till läsning - en succé!" Han har ansvarat för dokumentationen av Ystadslärares projekt. Se deras Till föräldrar och Tips till pedagoger. Se vad han sa DIU i Almedalen 6/7, Joachim Thornström.

Peter Essen, Göteborg, har sammanställt informationsmaterialet Lätt-fil - att skriva sig till läsning på datorn

Carin Jonsson, Umeå universitet, har skrivit en doktorsavhandling om läsandet och skrivandets bilder. Hon menar att det nu råder två diskurser inom området, läsdiskursen och skrivdiskursen. Själv vill hon lyfta skrivdiskursen där hon ser barnets skapande av texter och bildspråkets utveckling.
Läs mer om Carin Jonssons arbete och hennes avhandling Läsningens och skrivandets bilder En analys av villkor och möjligheter för barns läs- och skrivutveckling

Tiden går fort, fortsättning följer ... kan du som läser detta hjälpa till med fler goda länkar.

Alla kan lära sig läsa och skriva! Men några av oss behöver mer hjälp. För dig som vill hjälpa dina barn finns nu filmen Hitta läsningen! som visar hur föräldrar kan hjälpa sina barn till läsning. Det är KodKnäckarna som med sin dvd vill ge föräldrar tips och idéer om hur föräldrar kan hjälpa sina barn.

Med hjälp av dvd:n Hitta läsningen! gör du en spännande resa in i bokstävernas värld tillsammans med ditt barn. Ni leker och lär er sambandet mellan ljud och bokstäver. Logopeden Bodil Andersson Rack guidar er genom övningarna.

Hitta läsningen! innehåller 16 st övningar tänkta för barn mellan 5 och 8 år. Övningarna bygger på forskning och beprövad erfarenhet. På dvd:n finns också en tio minuter lång film för föräldrar med annat modersmål än svenska.

Se en trailer här http://www.kodknackarna.se/trailer1005/trailer.html

Hitta läsningen! är producerad av Kod-Knäckarna, ideell förening, i samarbete med Natur & Kultur, med stöd från
Arvsfonden m.fl. Kod-Knäckarna har även annat material för föräldrar och lärare.

Föräldrapaketet Föräldrar - en resurs för sina barn är en cd och broschyr som beskriver vad dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är. Du lär dig hjälpa ditt barn i vardagen och med skolarbetet från starten.

Tidigt fokus på läsutveckling är en dvd för lärare, som också många föräldrar har stor nytta av.

------------------

Jag har sett filmerna och kan varmt rekommendera dem.
/Britt Hansson

Den nya skollagen och de nya reformerna, förtydligas i nya skrifter och bildserier från Skolverket.

Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna
En broschyr från Skolverket om den nya skollagen.

Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna
Lite som ett bildspel om struktur och uppbyggnad i nya skollagen.

Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet hittar du bland länkarna till styrdokument

Läs mer under rubriken Tillgänglighet om en Skolans styrdokument  och  En tillgänglig skola