Språkutvecklande arbete – vad är det?
Vad innebär det att stödja barns och elevers språkutveckling genom hela deras utbildning? När de nya läroplanerna kom fick Skolverket många frågor om språket. De har därför gett ut Få syn på språket som är et förtydligande av språkets betydelse för lärandet.  

Anna Österlund, Skolverket, föreläste i ett webbinarium för Norrbottens lärare, den 6 mars, om språkutvecklande arbete. Webbinariet anordnades av NCS-Norrbottensnätverk, RUC och Skolverket. Här är länken till det inspelade webbinariet https://connect.sunet.se/p3h4mu43886/

Filmen kommer att finnas tillgänglig året ut och den är intressant för ALLA pedagoger i, ALLA verksamheter, i ALLA ämnen, i ALLA åldrar - eftersom språket är människans främsta verktyg för att tänka och lära.

Hur språket syns och vad man bör tänka på som lärare.

Om man får en elev behöver man ta reda på vad eleven kan. Då bör språket vara med i kartläggningen.

Språkutveclande arbete handlar om att fundera vad är det för språk i mitt ämne. Det är inte meningen att alla lärare ska vara svenskalärärare. Det handlar inte om att matteläraren ska ta över svensklärarens arbete. De handlar om att undervisa med kännedom och känslighet om vad som kan vara svårt i det egna ämnet.

 

Språket är nödvändigt för studier och för att man ska klara sig i samhället. 

Alla lärare i alla ämnen måste tänka på språket i sin undervisning.

Samtidigt som man planerar innehållet ska man planera vad som är viktigt att lyfta språkligt.

 

 

Ett utvecklat ordförråd är viktigt, men det är inte det som språkutvecklande arbete handlar om. Det kan var en del av det, att fundera över vilka ord om kan vara svåra för eleverna.

Men det gäller att tänka tänka till om hur man i sitt ämne
- formulerar texter
- argumenterar 
- kan uttrycka sig 
Detta skiljer sig mellan olika ämnen.

Det handlar inte om barn från andra länder. Ämnesspråket är ingens modersmål. Det är inte någon självklarhet att man kan ämnesspråk bara för att man kan svenska.

Den som läser en akademisk text, upptäcker det. Texten blir svår ifall man inte känner igen språket, om det inte är mitt eget språk, det språk jag brukar använda.

Tolka och förstå begrepp och tankegångar i ett ämne. Det är viktigt att historielärern kan tankegångar i historia och att mattelärerren förklarar matematik.

Om man i samhällskunskapen ska lära sig att formulera sig ska det ju vara om något som rör samhälllskunskapen. Det är i hemskunskapen man kan lära sig hur man läser recept. Även musik har ett språk. Mn måste vara insatt i musikens språk för att kunna läsa det.

Vad är det eleven ska bli bedömd på? Hur gör man när man återger, resonerar eller annat man ska kunna i ämnet. Man måste få lära sig hur man gör.

Det som gör skolspråket svårt är att ett enstaka ord eller ett sammahang kan göra att man inte hänger med.

Det är inte meningen att alla texter ska förenklas. Eleverna behöver förberedas så att de klarar texterna längre fram i studier och livet.

Elevers ensamarbete i forskning kan tyvärr leda tilll att de lämnas ensamma med texter de inte förstår.

Forsking visar att lärare som har höga förväntningar på sina elever får elever som lyckas bättre.